Yesterday I went to work to discuss my "come-back" in September and to attend a work shop. It's a bit surreal to go back to work after 3 years on maternity leave. Yes, you read right I didn't really work for
3 years. But it's not like I didn't do anything, I actually took a university course in cardiology, wrote my dissertation and took my PhD meanwhile taking care of Lovisa and being pregnant.
My diploma...
But still it feels like a totally different world, the working world, and soon I'm going to be apart of it again. The crazy life; leaving kids at daycare, rushing to work, doing my best there, rushing back to pick up the kids, fix supper, get the kids ready for bed, put them to sleep and then exhale and fall asleep in front of the TV on the couch... Phew...
Skönt att du har hela sommaren kvar innan det är dags. I september är du redo! Kram Lena B
ReplyDeleteJa, jag ska verkligen försöka njuta hela sommaren! Men du, blir man någonsin "redo"?
ReplyDeleteHm...väldigt bra fråga. Ja. Jag tror faktiskt det. Om man vet när man ska börja tror jag kroppen/huvudet (och också barnen)omedvetet förbereders sig och bearbetar det och på något sätt är redo när det är dags.
ReplyDeleteOch om man inte är det så brukar det väl lösa sig ändå på någon vänster ;)
Jag hoppas att jag känner mig mer redo när det närmar sig... Och som du så klokt skriver, det löser sig!
ReplyDelete