I bought 2 beautiful wooden toys and 5 books for less than 200 SEK (30 CAD) at Stockholms stadsmission. It's a non-profit organisation whose primary goal is to help people in exposed situations.
Jag har redan glömt hur den såg ut sist jag var inne. Mer rosa tror jag... Jag tycker den här nya är helt okej. Tydlig.Fast jag är inte helt förförd av den mörkare nyansen i mitten... Har du prövat att göra tvärtom. Att ha ljusare i mitten och mörkare på sidan?
Ja, det var mycket lila och lite rosa. Jag blev tillslut lite smått illamående av allt lila... Har inte provat din variant, ska överväga det. Tack för svar (vem du nu är...)!
Hej igen! Jag blev visst anonym i förra kommentaren. Katarina heter jag. Jag tittade in på din blogg i somras när jag hade Montreallängtan och sen har jag blivit kvar :) Jag läser den då och då och tycker det är kul att följa dig och din vardag. Jag hade en blogg själv under ett kort tag och tyckte det var så frustrerande när jag såg att människor läste men ingen kommenterade... så nu när du bad om det, tänkte jag att jag skulle kommentera även om jag inte hade något speciellt att säga om det nya utseenden. Och så kommenterar jag till fel inlägg =) Så kan det gå!
Hej Katarina! Visst minns jag dig! Kul att du tittar in då och då och faktiskt kommenterar. Det är, som sagt, lite frustrerande när jag ser att folk läser men ingen kommenterar... Jag har lagt in några rutor under varje inlägg där man kan snabbkryssa i vad man tycker om man har bråttom och inte orkar skriva, det borde väl folk hinna med?!? Blir det någon Montreal resa för er snart?
Yes, vi åker i vår en sväng. Vi älskar verkligen den staden. Så fort jag kommer dit känner jag mig hemma. Men nu var det ett tag sen (2007), så det är hög tid! Det där med att kommentera är en svår grej. Som läsare blir det lätt som att titta på tv. Man blir väldigt passiv. Och om man inte känner den som bloggar kan det kännas lite väl privat att kommentera. Som att man hamnar på fel sida tv-rutan kanske. Det är i alla fall kul att du gör lite tv för oss soffpotatisar!
Jag har redan glömt hur den såg ut sist jag var inne. Mer rosa tror jag...
ReplyDeleteJag tycker den här nya är helt okej. Tydlig.Fast jag är inte helt förförd av den mörkare nyansen i mitten... Har du prövat att göra tvärtom. Att ha ljusare i mitten och mörkare på sidan?
Ja, det var mycket lila och lite rosa. Jag blev tillslut lite smått illamående av allt lila... Har inte provat din variant, ska överväga det. Tack för svar (vem du nu är...)!
ReplyDeleteHej igen! Jag blev visst anonym i förra kommentaren. Katarina heter jag. Jag tittade in på din blogg i somras när jag hade Montreallängtan och sen har jag blivit kvar :)
ReplyDeleteJag läser den då och då och tycker det är kul att följa dig och din vardag. Jag hade en blogg själv under ett kort tag och tyckte det var så frustrerande när jag såg att människor läste men ingen kommenterade... så nu när du bad om det, tänkte jag att jag skulle kommentera även om jag inte hade något speciellt att säga om det nya utseenden. Och så kommenterar jag till fel inlägg =) Så kan det gå!
Hej Katarina! Visst minns jag dig! Kul att du tittar in då och då och faktiskt kommenterar. Det är, som sagt, lite frustrerande när jag ser att folk läser men ingen kommenterar... Jag har lagt in några rutor under varje inlägg där man kan snabbkryssa i vad man tycker om man har bråttom och inte orkar skriva, det borde väl folk hinna med?!?
ReplyDeleteBlir det någon Montreal resa för er snart?
Yes, vi åker i vår en sväng. Vi älskar verkligen den staden. Så fort jag kommer dit känner jag mig hemma. Men nu var det ett tag sen (2007), så det är hög tid!
ReplyDeleteDet där med att kommentera är en svår grej. Som läsare blir det lätt som att titta på tv. Man blir väldigt passiv. Och om man inte känner den som bloggar kan det kännas lite väl privat att kommentera. Som att man hamnar på fel sida tv-rutan kanske. Det är i alla fall kul att du gör lite tv för oss soffpotatisar!